Söka till högskolan

Andelen som söker till högskolan efter gymnasiet blir allt större. Många känner press på att man "måste" ha en eftergymnasial utbildning. Till högskolan kan man söka med många olika meriter. Till så kallade fortsättningskurser söker man in med akademiska poäng, alltså bevis på att man läst grundkursen. I denna artikel kommer det beskrivas vilka ansökningsmeriter som är aktuella när man söker så kallade kurser på grundnivå.

Till kurser på grundnivå finns det i huvudsak fem olika urvalsgrupper.

  • Betygsgrupp I - Direktgruppen är den man söker i med sina betyg direkt från gymnasie eller motsvarande. Betyg som man har läst upp eller läst till efter gymnasiet kan man inte tillgodogöra sig i den här gruppen utan det är endast betyg direkt från gymnasiet som räknas.
  • Betygsgrupp II - kompletteringsgruppen söker man i om man har läst upp sina betyg eller läst till kurser efter gymnasiet.
  • Betygsgrupp III - Internationella gruppen söker man i med utländsk motsvarighet till gymnasiebetyg.
  • Betygsgrupp IV - Folkhögskolegruppen söker man i med intyg från folkhögskola med studieomdöme.
  • HP - Högskoleprovsgruppen söker man i med ett resultat från högskoleprovet.

Vissa utbildningar har även ytterligare urvalsgrupper. Det kan vara att man kan söka in med akademiska meriter eller med t.ex. arbetslivserfarenhet. Hur många som blir antagna från de respektive grupperna skiljer sig mellan olika utbildningar. I regel är betygsgrupp I och högskoleprovsgruppen de dominerande.

När man söker till högskolan söker man automatiskt i alla urvalsgrupper. Har du gymnasiebetyg som du läst upp och har skrivit högskoleprovet söker du alltså i både betygsgrupp I, betygsgrupp II samt högskoleprovsgruppen samtidigt. För att ha bättre konkurrensmöjligheter är det därför vanligt att studenter både läser upp betyg och skriver högskoleprovet. På www.lasauppbetyg.se kan du läsa mer om hur man kan läsa upp betyg.

Hösten 2010 infördes så kallade meritpoäng. Detta innebär att vissa kurser anses extra meriterande till olika utbildningar och ger då extrapoäng. Man kan maximalt ha 2,5 meritpoäng. Detta innebär att det maximala gymnasiesnittet numera är 22,5. Elever som tog studenten innan systemet infördes var under gymnasietiden ovetande om detta och missade därmed möjligheten att välja kurser som hade varit extra meriterande. Detta har gjort att många äldre studenter idag läser till betyg för att kunna tillgodogöra sig dessa meritpoäng.

18 jan 2012