Kontaktlinsens historia

kontaktlinsMånga påstår att Leonardo Da Vinci var en av de första forskarna att konstruera en kontaktlins, dock är detta bara delvis sant. Da Vinci beskrev en slags föregångare till kontaktlinsen som en del av ett forskningsprojekt i syfte att undersöka ögats ackommodationsförmåga, men var aldrig påtänkt som en metod att korrigera brytningsfel hos ögat. Den allra första kontaktlinsen som konstruerades för att korrigera synfel tillverkades inte förrän 1887 av en tysk man vid namn Albert Fick. Denna kontaktlins kunde enbart bäras i ett par timmar på grund av att den var tillverkad i glas och således oerhört obekväm att använda och massproducerades aldrig.

Det skulle dröja till tidigt 1940-tal innan de första kontaktlinserna för kommersiellt bruk gjorde entré på marknaden, och då var tillverkade av plexiglas. Dessa användes i huvudsak inom filmbranschen och var inte något givet alternativ för vanliga konsumenter eftersom att de var oerhört dyra. Även om dessa linser var bekvämare än linserna som Fick tidigare konstruerat kunde de fortfarande inte bäras i mer än ett par timmar åt gången, och det var inte förrän de första mjuka kontaktlinserna dök upp i mitten av 1950-talet som linser kunde bäras i en hel dag utan att tas ur. De mjuka linserna var dessutom avsevärt mycket billigare än sina föregångare av plexiglas, vilket gav möjlighet för vanliga konsumenter att använda sig av dem. Rengöringen av dessa linser gjordes med hjälp av saltlösning och en speciell rengöringsapparat, vilket numera ersatts av så kallad linsvätska som gör rengöringsprocessen avsevärt mycket enklare.

I början kunde kontaktlinser enbart korrigera översynthet eller närsynthet, och de som led av astigmatism fick då ofta höra att de var tvungna att använda sig av glasögon för att helt och håller kunna korrigera sin syn. Idag kan linser dock korrigera så gott som alla typer av synfel: översynthet, närsynthet, astigmatism och presbyopi, och det är möjligt att köpa linser hos optikern och att köpa billiga kontaktlinser på nätet.

I slutet av 1990-talet introducerades ett helt nytt material på linsmarknaden som revolutionerade linsbärandet: silikonhydrogel. Detta material kunde först och främst ge återfuktning åt hornhinnan som i helt annan omfattning är andra material, men var även unikt när det kom till syregenomsläpplighet, vilket innebar en helt överlägsen komfort för bäraren. Idag tillverkas allt fler linsvarianter i detta material, och tack vare silikonhydrogel finns det idag även så kallade dygnet-runt-linser som man inte behöver ta ur ögonen när man sover. Tillverkarna lanserar även kontinuerligt nya materialteknologier och sofistikerade egenskaper hos linserna, så i framtiden kan vi nog förvänta oss ännu mer spännande utveckling.

17 feb 2012